LappRoffe

Äh, jag har inget att göra ändå här i solen på verandan, så jag bränner iväg en blogg till...

Det här med folk som inte gillar ens åsikter eller sätt att framföra dem.
Hur höga tankar har de om sig själva?

Jag ser det med jämna mellanrum i olika bloggar och krönikor. Folk som tar till det värsta hot de kan:

- Jag kommer inte att läsa det du skriver längre, för du är dum.
- Jag kommer inte att köpa din bok för du är dum.
- Jag har tidigare gillat det du skrivit, men nu tänker jag inte läsa längre, för du är dum.
- Jag har slutat att läsa det du skriver, för du ger utrymme åt människor jag tycker är dumma. Du är dum.

Vem fan bryr sig?
Jag bryr mig inte ett förbannade skit, ifall Jadbäcks flickvän slutar att läsa min blogg för att jag är dum.
Eller ifall någon läsare vägrar att köpa Bergmans bok, för att JAG är dum som ger honom utrymme.

Hur vill ni att jag ska reagera?
" Oj oj och voine voine, nu har jag tappat Nisse som läsare...Han tycker att jag är dum. Hur ska jag kunna överleva detta oerhörda bakslag? Förlåt Nisse! Jag menade inte så!..."

Get real för helvete.
Så jävla viktiga är ni inte i min värld i varje fall. Möjligen i Valteregos.

Ska ni hota någon skribent/bloggare/kommentator, så får det ske med finess.
Inga fånerier om att ni ska sluta läsa. INGEN bryr sig. Allra minst jag som går back på bloggen.

Dra till med RIKTIGA hot istället. Alltså inte såna som moddarna på PF ser som hot.

Att hota en bloggare med att sluta läsa, är som att grannens katt hotar med att sluta pinka på min gård...

 Noterna kan tolkas som ledmotivet från "Kill Bill".

Dagens Svepofstyrelse hävdar att valet av representanter har skett i "god parlamentarisk ordning".
Jag håller faktiskt med. Jag har inte sett några direkta felaktigheter vid tillsättandet av dagens styrelse vid årsstämman/föreningsstämman. Eller jo, det har jag men lite senare. Annars har det varit okej.

Vad är då "god parlamentarisk ordning"?
Är det:

* Att tidigare styrelse/ordförande inte har upprättat ett medlemsregister, ens för betalande medlemmar?

* Att kallelsen till stämman inte gått ut till medlemmarna, utan till "alla som vill vara med" via media?

* Att godkänna medlemsskap "vid dörren" samt full rösträtt för dessa?

* Att tidigare styrelse inte behöver lämna ifrån sig föreningens räkenskaper?

* Att revisor(ental) utses på anmodan av nyligen vald styrelsemedlem?

* Att kvalificerad revisor förbises utan förklaringar?

* Att tidigare revisorer godkännt i stort sett allt i tidigare bokföring?

* Mm. mm....

God parlamentarisk ordning, my ass.

Svepof idag är en inkuppad styrelse, precis som förra gången. Fast förra gången skedde det faktiskt i god parlamentarisk ordning. Att det sen sket sig är en annan historia. Hur Murat och hans vänner lyckades toppa Månssons fiasko är för mig en gåta. Kanske därför papprerna inte kommer fram...

Jag funderar faktiskt på att skriva en längre redogörelse om Svepofs historia och visa den för jurister med kunskap om föreningar. Efter detta blir det journalister inom ekonomi som får ta över materialet.

Då får vi nog fram vad "god parlamentarisk ordning" egentligen är för något.

Som VD i mitt eget företag, lyfter jag min representations-Hof, utan att skriva under på kvitton, och önskar samtliga "jättehästjobbare" en förbannat jobbig helg...

En alldeles utmärkt liten bok, som snarast borde införskaffas till varje styrelsemedlem.

Här kan vi bl.a. läsa om revisorer i ideella föreningar.
Hur det oftast väljs två stycken oberoende av varandra. Allt för att undvika svågerpolitik eller kass revision.
Revisorerna FÅR inte vara medlemmar i styrelsen, eller vara släkt, pojkvän/flickvän, make/maka till någon som sitter i styrelsen. De BÖR heller inte vara nära vänner till någon i styrelsen. Det sista är min egen åsikt, som troligtvis delas av alla som anser att en förening ska skötas seriöst.

TVÅ revisorer alltså och oftast två suppleanter.
Därför är jag lite förvånad att Mattias farsa inte deltagit i "hästjobbet" med revisionen.

Istället väljer man någon som någon styrelsemedlem föreslagit, för att hjälpa styrelsemedlemmen att granska bl.a. sin tidigare kompis och affärskompanjons äventyr i tidigare styrelse.
Av en ren slump är alla tre skåningar...

Inom ideella föreningar behöver inte revisorerna vara utbildade revisorer, även om det nog snart kommer en lag även på det, p.g.a. all ekonomisk brottslighet som förekommer i sådana föreningar.

Den här boken är ganska heltäckande och tar upp allt vi har avhandlat den senaste tiden.
Representation, skattepliktiga förmånsvärden och allt möjligt vanligt förekommande i föreningar.
Vi får även svart på vitt att hela tillsättningen av nuvarande styrelse och misskötseln som ägt rum tidigare, med största sannolikhet är straffbart.

Vi lär oss ockå att "ansvarsfrihet inför stämman", på intet sätt innebär att man slinker undan lagen.

Och glöm för all del inte att det finns något i lagboken som heter "skyddande av brottsling"...

Man menar på fullaste allvar att styrelsen inte har en aning om vad som hänt, innan Doktor Glimmer slog träklubban i bordet, på årsstämman...

Att Jadbäck och hans polare Nestor fått full koll på Svepofs räkenskaper, av Murat, och långt innan vare sig Jadbäck eller Nestor var medlemmar i förbundet, har försvunnit i tankegångarna.
Hurra, hurra! Nu ska minsann Jens visa var skåpet ska stå.

Jadbäck ska enligt egen uppgift trycka till sin gamla polare Månsson. Minns ni Peder? Den där grabben som var ordförande för Svepof i flera år, och som sedemera var VD för 5050poker...i ett par månader...

Det finns mer än ett litet märkligt mysko i Svepofs soppa.

Ett av myskona är att jag själv ligger inne med Svepofs bokföring 2007.
Ganska intressant förvisso, men är jag egentlgen rätt gubbe att maila skiten till?

Är det ens lagligt?  

Jag ska kolla upp den biten och återkommer senare...

Jag har aldrig egentligen förstått hängivenheten hos vuxna människor, över någon viss klubbs framgångar eller motgångar. När man var snoris var det en helt annan sak.
Jag har alltid stött underdogs. Redan som mellanstadiegangster.
När IFK Luleå nådde allsvenskan på 70-talet, tvingade jag morsan att köpa en vit tröja och sy på en blå stjärna på bröstet. Luleå var i högsta divisionen. Att vi i övrigt hatade Lulebor och önskade deras smärtfyllda död, var bara petitesser i det stora sammanhanget. Norrbotten hade ett lag i eliten...

Som vanligt sket det sig och den där tröjan försvann i hanteringen.
Men vi var faktiskt bara snorungar då.

Jag var fanatisk fotbollsunge. Minns när Uwe Seeler bakåtnickade ett mål 1966. Minns Pele 1970. Minns alla brittiska kanoner på "Tipsextra" i den enda TV-kanalen som fanns. George Best, Bobby Charlton och allt vad de hette. De hade fränare namn på den tiden också. Billy Bremner, Nobby Stiles...

Som "vuxen" har jag helt tappat intresset för nästan all idrott. Jag ser inte det intressanta längre. okej, AIK vann något ett år och åkte ur nästa år...gäsp...Örgryte åkte åt helvete och visade sig ha en hel hög as i både styrelse och administration...Friska tag, vårat lag...men jag är ändå imponerad över att bl.a. Dybban och Byling orkar stötta detta skitlag. Namnet Allbäck går kanske på vatten i Gbg, men definitivt inte i övriga landet. Icke heller i papprerna hos utifrån rekryterade åklagare...

Men jag minns mina egna höjdpunkter i idrottens förhäxande värld...

* Bob Beamons 8.90 i OS 1970 i Mexico City.
* De två amerikanska sprinters som gjorde en "black panther"-hälsning på prispallen. Tommie Smith hette en...
* Ulrika Knapes olika segrar och Toivo Öhmans tårar.
* Stenmarks upphämtning från plats 23 till seger i Madonna.
* Alla Björn Borgs matcher.
* Pingpong-fenomenen Stellan Bengtsson och Kjell Johansson. Skit ner dig Appelgren.
*USAs vinst i hockey 1980 mot Sovjet. Det absolut värsta jag upplevt. Avslutades med ett slagsmål med farsan som ville sova istället för att lyssna på mitt jubel...

Inget av detta har egentligen ett skit med dagligt liv att göra.
Idag supportar jag inte något lag eller någon människa.

Det är fullständigt meningslöst...

Jag vill inte påstå att jag är "rädd" eller så, men jag gillar fan inte spindlar. Okej då, jag är livrädd för spindlar.
Speciellt såna där med svart kompakt kropp, korta ben och snabba som Usain Bolt. Jag hatar de jävlarna.
Stora håriga spindlar har jag inga problem med. Jag har gullat med riktigt stora fågelspindlar utan att skallen har poppat iväg som en champagnekork. Det är de där små jävlarna...



Det här äcklet hittade jag idag. En "dödskallespindel" eller "spökspindel" som experterna benämner fanskapet.

Va faan asså! Såna här åttbeningar fanns inte förr om åren. Förr var spindlar snälla och ogiftiga och käkade flugor. Idag är de genomäckliga, giftiga och hatar lappjävlar.

Jag googlade hejvilt och fick veta att "svarta änkan" har rotat sig i Sverige.
Det är raggarnas fel! Varenda jävla Nevadaskrot som fyllbollarna har importerat, har haft en koloni av svarta änkor i handskfacket. AVGÅ alla raggare!

Vi måste alltså se över den här hejdlösa invandringen. Vi måste stampa ner stöveln i den svenska myllan och förklara att denna okontrollerbara invandring inte är okej. Vi vill inte ha giftiga spindlar i vårt fädernesland.
Rätt som det är så kräver spindeljävlarna både bidrag och egna lokaler.
Sedan är det bara en pisskvart tills de tagit våra jobb. Det har redan börjat i ett speciellt pokerforum.

Jag håller just nu på att mobilisera emot spindlarna.
Har byggt om en högtryckstvätt till en utrotningsmaskin. Jag provkörde den på grannkärringen för ett par timmar sedan och hon försvann direkt. Haggan försvann också. Ghostbusters lixom.

Spindlarna har alltså mött sin överman.
Hur gör vi nu med getingarna?
 

Tror vi på det här egentligen? Tror vi på att "Förbundets revisor" kommer att gå till botten med varenda verifikat sedan 2007? Själv är jag skeptisk...

Bara ordvalet "förbundets revisor" är helt fel. Ronnie Nestor är mig veterligt inte anställd av Svepof.
Månsson gjorde samma fel när han snackade om "förbundets advokat", när det egentligen handlar om folk utifrån som tar på sig ett arbete för egen vinnings skull. På den tiden kunde vi läsa att det var "förbundets advokat" som fixade att Halmstads pokerklubb friades i tinget. Svepof tar åt sig ära som inte tillhör dem. Advokaten är just advokat. Han är inte "någons" advokat, såvida han inte är heltidsanställd av förbundet.
Jag misstänker att det var samma advokat som kom med den lysande ide'n om att stämma Staten för varumärkesintrång. För då fick han ju ett mål att driva. Kleta ner några A-4 och fakturera hejvilt. Att det aldrig skulle bli något mål, visste han såklart. Annars skulle han inte ha kunnat kalla sig jurist ens på Månen.

Nu sitter Svepof med en revisor, som enligt uppgift gjort ett "fantastiskt" jobb, med att ha kollat räkenskaper och verifikationer. Hur länge har herrar Jadbäck/Nestor hållit på? Drygt 3 månader va?
Var finns det "fantastiska" arbetet? Jag hade själv, med lätthet, ensam, kunnat gå igenom bokföringen på mindre än en vecka. Så jävla massiva är inte verifikatspärmarna.

Vågar jag gissa att Nestor är en personlig vän till Jadbäck, som behöver ett knäck?
Verksam i Skåne/Dalby är väl en hint så bra som någon.

Nestorkonsult AB har under de tre senaste åren omsatt mindre än vad ett sjukvårdsbiträde gör per år.
Vi snackar ett spann mellan 190k - 270k per år.
Det luktar verkligen "kompis som behöver jobb".

I de flesta andra ideella föreningar tillsätter man revisorerna från de egna leden.
Det är egentligen de som har det övergripande ansvaret för föreningens/förbundets räkenskaper.

Så innan Svepof slår sig för bröstet, för sjunde året i följd, ska ni veta att jag har full koll på vad ni pysslar med.
Min nästa blogg i ärendet Svepof, kommer att handla om vilka dokument som "enligt lag" inte får lämnas ut till utomstående. "Utomstående" räknas alla utom styrelsen. Även medlemmarna är utomstående...

Några utlovade rapporter har ju inte kommit från Jadbäck på "Superbloggen"...men han har kanske fullt upp med att söka nya jobb nu när Betson tar över plånboken.
Vågar man sig på en gissning till?

"Vi avslutar ett givande samarbete och jag känner att det är dags att gå vidare..."

Jag hörde vingslagen innan jag såg dem, där jag satt på verandan med den första koppen morgonkaffe.
De kommer varje år. Två majestätiska fåglar, med en märklig integritet som ingen kan ta ur dem. De lever tydligen i samma parförhållande livet ut, återvänder till samma platser och gör samma saker. Simmar runt lite, käkar nåt konstigt, knullar lite och flyger sedan vidare. Vita svanar. 
Sommaren kan aldrig börja utan att mitt svanpar planat ut lite snyggt i sjön. De kom i går.

I morgon kommer jag att höra dunket av ett par Harleys, långt innan jag ser dem på vägen vid sjöns andra sida.
De kommer också varje år. Ibland flera gånger per år. Svarta svin med en märklig integritet som ingen kan ta ur dem. De lever ibland i parförhållanden, återvänder till samma platser och gör samma saker. Parkerar hojen, stövlar in i köket och plockar åt sig det som kan tänkas finnas där. Mina alldeles egna öl...
Sedan äter de allt konstigt som bjuds, bara det är grillat. Ibland knullar de lite och åker sedan vidare.
Sommaren kan aldrig börja utan svarta svinpar.

Det är lite märkligt det här med sommaren. Allt kommer i par.
Talgoxarna har godkänt min nya holk, trots att den hänger bara två meter från min tron. De litar tydligen på mig.
De kommer också i par. Hannen har lite bredare slips än damen. De bygger för fullt. Vad de gör i holken när ljuset är släckt, vill jag inte säga. Det finns folk som kan ta anstöt.
Jag ger mig fan på att de är både kåkfarare, svartjobbare och nolltaxerare. Kommunister är de. Bidrar inte ett skit till dessa fina samhällsmedborgare som enbart profiterar på kortspelet poker, helst utan att spela själv men att locka in fler snorungar till att skippa studierna för att gula på poker...

Nej, jag kan inte tro detta om mina talgoxar. De verkar snälla och arbetsamma. Jag ber om ursäkt för mitt lilla utbrott här ovan. Talgoxar är goda samhällsmedborgare. De käkar dessutom insekter. Sånt gillar jag.

Det mesta kommer i par.
Bill och Bull i den s.k. "Superbloggen" t.ex.
Har någon någonsin sett att Bill haft en annan åsikt än Bull, eller vice versa?
Nej, självklart inte. Man kackar inte i eget bo, precis som talgoxarna. Vad Bill och Bull gör när ljuset är släckt, vill nog ingen veta. Allra minst jag. Men mina teorier skulle nog knappast kunna kallas "god ton".

Bloggosfären inom svensk poker är stendöd. Det finns nästan inget intressant att läsa längre.
"Bank The Man"  har kastat in handduken till förmån för blöjorna. Det är helt okej, även om jag saknar Nostradamus Shas små linjalslag på fingrarna på alla "som verkligen vet". Saknad, helt klart.

"Rosjon" har blivit så uppfylld av sitt eget påkomna ord "hoppfull", att han med en antik stenhuggares iver måste hamra in detta uttryck, tills det hamnar i Nobelprisvinnaren "Påker på svenska".

"Koivu" har fortfarande inte lärt sig att dela in texten i läsbara stycken och han har heller inte förstått att badbeatstorys hör hemma i 2006. Att han aldrig får tag i ett fruntimmer, kan ha att göra med att han inte har en aning om hur man fyller luft i ett bildäck, eller varför...

Silow sitter nog bara och ruvar på sina 5050-aktier och gnuggar händerna över att folk är korkade.

Norinder har ännu inte förstått att han är helt passe', utan gör snart ett nytt försök med någon dödsdömd sajt.

Lina har fortfarande ont överallt, är trött och kallar världstjärnor vid förnamn. "Boris o jag lixom".

"Valterego" ska tydligen ha huvudrollen i "Spiderman 12".

Dybban försöker bli en ny Hyland, precis som Geigert försökt sen tidigt 80-tal. Det kommer inte att fungera nu heller. Det ruttna är att vi får se mindre av Dybbans texter. Han gör sig bättre i text än på bild, men det är såklart en helt personlig uppfattning. Norrländskan håller nog med...

Doktor Glimmer fortsätter att vara en stor gäspning och hans adoptivson är precis lika torr och dryg.

Men det finns ju faktiskt undantag i pokerbloggarnas döende värld.
När de slutar att skriva om poker och börjar skriva om upplevelser. Då händer det grejer.

De senaste veckornas behållning har varit reseskildringen från Nordkorea. Helt jävla outstanding.

Vi får följa Fadern och Sonen på sin vandring i det mest skruvade land som finns på jorden.
Kim Jung Andersson och Kim Alt Andersson, ska ha all cred för denna berättelse. Jag bugar.

De kommer alltid i par de jävlarna...

Så är det faktiskt. Jag är gammal, trött och bitter. Världen har sprungit ifrån mig och det verkar inte som att jag har en chans att hänga med tåget längre. Alla mina ideal och syn på verkligheten har gått rätt ner i septitanken. All musik jag älskade och all heder som jag trodde fanns...finns inte. Jag kan heller inte rätta mig efter de oskrivna lagar som finns idag. Jag kan bara inte skriva smileys efter en kommentar, bara för att visa att jag är en humoristisk gubbe. Om det inte framgår av bokstäverna så finns det ingen anledning till övertydlighet. Glimne skriver konstigt nog smileys hela tiden, trots att han är äldre än Nostradamus och trots att han är lika humoristisk som Bosse Ringholm. Själv klarar jag inte av denna anpassning till en värld jag egentligen inte vill tillhöra.

En gång i tiden slog vi varandra på käften. När FI hade ankrat lät vi det vara. Matchen var slut.
Idag är det sex mot en, och när FI har ankrat så hoppar man på hans huvud med marschkängor.
Trött blir man...

En gång i tiden frös vi ut fuskare inom pokern. De skulle inte ha i svängen att göra. Tjära och fjädrar väntade, om ändå inte bokstavligt. Freezeout var vad som gällde.
Idag sitter fåntrattarna och lallar med när MR Poker visar sitt skitiga tryne. De är stolta över att ha blivit kallade till ett historiskt möte, av den största skithögen som funnits inom svensk poker.
Man blir ännu tröttare...

En gång i tiden fanns det journalister som vågade ifrågasätta pokerbranschens ruttna metoder...
Nej, det fanns inte såna. Kommer aldrig att finnas heller, då samtliga har sålt sin tystnad till kapitalet.
Svintrött nu...

En gång i tiden bildades olika förbund för att tillvarata de aktivas intressen inom olika områden.
Idag visar "det nya" Svepof att man enbart verkar för sin egen styrelses skull. Precis som tidigare pappskallestyrelser gjort i åratal. Eller är det någon som tror på att Jadbäck kommer att flasha tidigare bokföring öppet som utlovat? Finns inte en chans i helvete.
Håller på att somna...

En gång i tiden visste jag ALLT. Jag var typ 20-30 år gammal. Jag dömde ut varenda jävel som inte såg på världen som jag gjorde. Jag idiotförklarade en Irakier som flytt från Husseins styre, under kriget mot Iran. Tidigt 80-tal. Issam Ali Ashgar fick fan veta att han hade fel, trots att han bar ett ärr över ögat som äldsta brodern Hussein givit honom med en pistolkolv. Han hade mage att hoppas på att Iran skulle vinna kriget och han fördömde USA som stödde Irak.(Någon som vaknar nu?)
USA pumpade in vapen till Irak och Sovjet gjorde detsamma till Iran.

I den här åttaåriga konflikten satt jag själv som expert på hur storpolitik fungerar. I min egen värld.
I dag är jag så pass gammal att jag kan erkänna att jag inte hade en aning om vad saker handlade om.
Jag var helt jävla out, men jag trodde att jag satt på sanningen.

Jag har fått omvärdera mina åsikter mer än tolv gånger i mitt liv. Typ hundratolv.
Har aldrig varit blyg för att erkänna att jag haft fel.
Men när jag VET att jag har rätt så backar jag aldrig. Det må ta sju år eller nåt...

Gonatt.


 

...kommer min gode vän Dan Glimne och jag, att sitta växelvis på varandras verandor, tala latin med varandra och drömma om tiderna som varit. E pluribus unum.

Vi kommer att spela brädspel om en inte föraktfull del av folkpensionen, och vi kommer att rulla tärningar gjorda av Pol-Pots offers knäskålar.
Skålar gör vi också. Oftast med äppelbrännvin, direkt från Lappens lilla hemdestilleri.

Vi samtalar lågmält med varandra och minns tider som flytt.
Vi kommer att fördöma ignoransen hos människor som aldrig förstod vår storhet.

Om och om igen spelar vi den här låten på den gamla vinylapparaten...

http://www.youtube.com/watch?v=DJzWthgm3wQ

Mattias "Pokerstar" "Wonderbaum Jr" Anderssons reseberättelse från Nordkorea.
Fascinerande, otäckt och mystiskt. Förbryllande, konstigt och helt jävla sjukt...

http://vegas2008.blogg.se/

Jag tog cykeljäveln och trampade iväg bortåt Krampan, vårt eget lilla naturskyddsområde. Enbart i träningssyfte, eftersom fotjäveln inte tillåter någon form av löpning än. Förresten behöver jag inte springa, för jag är inte rädd för någon...Hö hö, fan vad vissa kommer att gå igång på detta...

Shit the same, som tysken säger, stannade jag vid postlådorna på vägen hem. Vi har såna postlådor på ETT ställe och sen har vi den vanliga på ett annat ställe. Lysande logistisk planering från Postverkets sida.
Nåväl...Kring de andra postlådorna, som vi inte använder, finns en stor kartong där man kan lägga gamla böcker som kan bli till glädje för någon annan. Självklart rotar jag i såna lådor. Böcker är nöten.

Hittade den här bortglömda Nobelpristagaren:



Utgiven av Wahlström 1953. De första tre raderna i boken fick mig att norpa den direkt:
- Ja, nu är vi utan jobb och framtiden ganska oviss, sade Rolf i det han bekvämt lutade sig bakåt i fåtöljen och stirrade ut i det blå eterhavet...

På 50-talet alltså. Vad var "ett blå eterhav"? Beats me.

Det finns inte en enda svordom i den här boken. Däremot en massa egna värderingar om hur den globala politiken sköttes i olika länder. Hur Iran hade gått åt pipan och hur mycket tjuvar det fanns i Turkiet. 1953.

Ord som "neger", "svarting" eller "trashank" är däremot helt okej.
När det kommer till svordomar, bryter författaren dialogen och förklarar att det förekom "kraftuttryck".
Helt okej 1953.

Nu befinner vi oss i anno domini 2012. SEXTIO år senare.

Det finns röster som vill skicka oss tillbaka till 50-talet, bara för att de själva var med när ingen fick säga "fitta", men där "neger" ingick i dagligt tal.
Eller vill de skicka oss till en helt nyanslös kommunikation, där ett fåtal självutnämnda experter bestämt var normen ligger för skriftspråk i "ett blått eterhav"?

Som "ålderman" kan jag förstå att tiderna förändras, men jag kan även bestämma själv när jag vill "go with the flow". Oftast gör jag det inte. "Man kan ta Roffe ur hunden, men man kan aldrig ta hunden ur Roffe".

Glimne kan inte förstå att tiderna förändras.
Han förstår inte att språket förändras, att pokern förändras eller att hans egna handleder förändras. Därför leker Glimne gärna Kung-Fu och vevar sönder nävarna, för i hans egen inbillade värld är han fortfarande 23.

Att läsa boken "Rolf i Sydamerika" var som att läsa Glimnes bloggar i Aftonbladet.
Inget nytt sen 1953...

Läste Dybbans blogg och kom på att jag faktiskt har varit på Gotland flera gånger.
Mitt problem är att jag inte riktigt minns när jag varit där, eller varför.

En gång var jag där och somnade i fönstersmygen till Gutekällaren. Det är inget jag minns själv, men mina välmenade bikerpolare berättar gärna saker som man själv inte har en aning om.
Jag minns däremot att vi var fyra fyllskallar i Håkans etta. Håkan var för övrigt brevbärare och såg ut som John Cleese. Dagen innan hade alla käkat varsin Capricciosa och på morgonen hade någon lagt en Capri i hallen.

Det luktade förjävligt och ingen ville ens närma sig hallen, även om muggen låg åt det hållet.
Efter någon kvarts sherlockande hittade vi små bitar av svamp på Grevens strumpor. Avslöjad.
Greven fick skura medan vi andra låg och myste i olika hörn av citadellet på 18 kvadrat. Greven drog en till Capri i skurhinken, men jobbet blev gjort och vi kunde återgå till vår vanliga tillvaro. Att prata skit och dricka brännvin.

Vi var där i tre dagar. Jag minns inte ett skit faktiskt, förutom spyan i hallen. Men tydligen så hade vi haft jävligt roligt för vi lovade att komma tillbaka inom kort.

"Inom kort" innebar Labbes bröllop.
Klart vi åkte dit. Det var stångstöttning, rövkrok, armbrytning, benbrytning och fan vet allt. Gotlandsdricku, fingerkrok och en alldeles för packad Labbe. Tror inte han fixade bröllopsnatten, trots att damen hade investerat i nåt babydollset dagen till ära...

Vi var där i tre dagar. Jag minns inte ett skit faktiskt, förutom att vi bar Labbe till bilen som skulle föra bröllopsparet till hotellet. Men roligt hade vi. Det syns på bilderna.

Det är något konstigt med Gotland.
Man minns inget.

Men man längtar tillbaka likförbannat...

...till samtliga investerare och aktieägare, vill jag meddela att handeln av aktien verkar ha bromsat.
Överkursen 1.15 verkar inte falla köparna i smaken.

Förmodligen sitter investerarna och väntar på den uppskjutna årsstämman.
Investerarna som vill ha svar på varför deras stålar har runkats ner med 75%, får vänta ett tag till.

De få spelare som finns kvar har inte ett någe i skallen.

Jag tackar dock 5050 för flera års underhållning.



"I en annan del av Göteborg"...

 Landsorganisationens vita riddare trumpetar ut sitt budskap.

I Socialdemokraternas propagandatidning nr. 1, Aftonbladet, sitter ett par mörkblå skribenter och orerar om monopol, kommunism och valfrihet. De skönmålar sig själva å det grövsta och idiotförklarar samtliga som inte ser på världen som de själva gör. På pokersidorna alltså. Den där delen där superjournalisterna från MiniMedia visar var skåpet ska stå, med sin djupgrävande journalistik.

Varför skriver en politiskt aktiv moderat i AB? Varför kastar inte arbetarrörelsen ut dessa löss?
För att de genererar trafik på sidan.
DG och JJ stödjer LO med varenda bokstav de skriver.
Paradoxalt med tanke på VAD de skriver. Redaktionen på Aftonbladet har aldrig brytt sig om sånt här. De har fullt upp med att jaga rasister, där i sitt helvita redaktionsrum...

JJ proklamerar att AB är ägt av Schibstedt och därmed oberoende politiskt. Vad han "glömmer" att nämna är att LO har veto på vad som får skrivas. Det ingick i dealen när köpet gjordes.
JJ ser sig själv som någon form av trojansk häst, som ska knäcka systemet från insidan. Han skriver dessutom ofta och gärna om hyckleri. Ett ord som han uppenbarligen inte förstår.

Han gapar ofta och gärna över Svenska Spels reklam och hur hemsk den är.
Hur förhåller han sig till Nordicbets reklam? Den där uteliggare och tandlösa alkisar vunnit några miljarder?

Den pratas bort med att det är ett utomstående reklamföretag som gjort jobbet. Hyckleri? Inte enligt JJ.

Har någon sett JJ kritisera spelsajter som tar en avgift på insättningar? Han kan ha gjort det, men jag har inte sett det. Inte i monopolisternas högborg Aftonbladet i varje fall...

Glajmen är i en klass för sig. En moderat politiker som gör sig till åtlöje i arbetarrörelsens propagandablad.
Det är folk som DU, Dan, som sossarna behöver inför nästa valrörelse. En nyttig idiot som inte begriper att han är just det. Ett verktyg för Socialdemokratin, om än i blå kostym...
En pajas som känner sig kränkt av "könsord", samtidigt som han själv lekmannamässigt hasplar ur sig psykiatriska diagnoser på människor han aldrig träffat. Hyckleri? Inte enligt Glajmen.

Det tragiska är att det finns ärthjärnor som inte ser igenom skiten som produceras på Aftonbladets pokersida.
Inte ens Aftonbladet själva...